tisdag, april 07, 2020

Vardagsavkoppling



Den 23 Aprill 1788 Onsdag.
Efter flera weckors öfverläggning, och många wåra wännners både till och afrådande företogo wi i dag Onsdag den 23 Aprill 1788 klåckan 1/2 12 om middagen resan till Gjöteborg, för att sedemera gå sjövägen till London. Afskedstsgsandet af Famillen och andra wänner skedde ej utan mycken rörelse, särdeles af wår så mycket älskade och käre farbror Grill. De fläste wåra bekante spådde oss en ganska beswärlig resa i anseende till de af käl-låssningen djupa wägar. De woro ändå bättre än man kunde förmoda och kommo wi kl: emot nie om aftonen till Grans gästgifwarwgård 5 mil från Stockholm, där wi intogo ett medelmåttigt nattläger. Utaf det sjelswåld och den oordning som altid härskar på gästgifware-gårdarne nära Stockholm hade wi beswär, emedan oaktadt 30 timmars förbud wi ändå måste tigga oss till hästar och betala dem 2 till 3 gånger mera än man war skyldig. Dahlkarls-backen som är lång och brant samt Stekes färgan gjorde oss intet uppehåll, ehuru många warit olyckeliga i den förra, och wid den senare, denna årstiden, ej är owant att resande blifva hela dygnet uppehållne för drifis. Det elaka wädret och den ännu osmälta snön hindrade oss att få någon rätt idée om landets mer el: mindre fägring.


Så börjar "Resedagbok från England.1788" av Anna Johanna Grill. (1753-1809)

Det är en mycket speciell och intressant reseskildring om en resa till London och den tidens form av turistliv. Anna Johanna och hennes make Adolph Ulric är verkligen turister och hälsar dels på svenskar som bor i London, går på konsert och teater, besöker kyrkor och muséer och gör även en längre rundtur på landsbygden runt London. Anna Johanna skriver om allt hon upplever, risar och rosar och allt visar vilken nyfiken person hon var på allt som fanns. Jag fick en känsla av att jag reste med när jag läste boken och blev helt fångad av hennes anteckningar. 
Boken är helt enkelt en unik upplevelseskildring av en kvinna som levde för över tvåhundra år sedan, med den tidens värderingar  och referensramar. 
OCH det var även spännande att läsa den tidens svenska.

Inga kommentarer: