... och med sommaren dessa kvällar när solen går ner sent. Dagarna så långa.
När vemod och längtan känns inombords. Ännu en dag har gått ur ur ens liv. Minnen om andra sommarkvällar väcks till liv. Kvällar uppe i fjällen, kvällar vid havet. När tystnad och stillhet tar över. När jag känner mig ett med naturen.
Det här fotot tog jag mycket sent på kvällen genom sovrumsfönstret - jag har en stor vacker hängbjörk utanför. Det var som om guld glimmade på takplåten och i en del fönster som nåddes av de sista solstrålarna.
Vår innergård är så vacker nu med björkar och syrener samt bärbuskar och blommor överallt samt gröna gräsmattor för barnen att tumla om på.
Ett litet paradis i förorten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar