Allt är lugnt och stilla. Midsommarafton. Nu är tiden då många börjar sin sommarsemester. Endast två små barn leker ute på min gård- så små att de nog inte vet eller förstår vad midsommaren betyder.
Johannes döparens dag -som tidigare var vår rätta midsommarafton, alltså den 24 juni, är egentligen rent historiskt vår sommarhögtid!
Tyvärr fick pengar och oönskad ledighet för de anställda våra stora arbetsgivare och regeringar att bestämma något annat. Bedrövligt tycker jag. Regeringar värnar mer om gamla ruiner- speciellt om det är slott och herresäten, höjer sin egna löner, och struntar i att t ex pensionerna är som en spottloska i ansiktet på alla som måste klara sig på en bråkdel än vad dessa politiker unnar sig själva.
Och var dag kommer nyheter om hur dessa s.k. "förtroendevalda" utnyttjar systemet, ljuger och lurar åt sig arvoden de egentligen inte har rätt till- OCH inga kollegor inom den styrande klassen bryr sig. Ingen reagerar, ingen anmäler.
Det är något sjukt i konungariket Sverige.
Nå jag önskar alla en fin midsommar! Men det känns lite kluvet när man har en stilla längtan inombords efter något annat. Det kallas visst nostalgi. Tröstar mig med jordgubbar och njuter av den svaga sommarvinden som leker med gardinerna i mina öppna fönster.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar