Ingen människa är en ö

No Man is an Island, sa författaren José Saramago. Troligen inspirerad av John Donne.
Men i varje människa finns en tystnad vars innehåll är okänt för den som bär på den. Denna tystnad styr människans handlingar tillsammans med det medvetna jaget, vilket kan få dem att se motsägelsefulla ut.

Motsägelsefull är även portugisen José Saramago som erhöll Nobelpriset i litteratur år 1998, just för att han skrev om det motsägelsefulla i människan och att den verklighet vi lever i kan upplevas som mycket motsägelsefull.  Det han skriver kan kännas svårläst, en dialog kan plötsligt upplevas som en monolog, hans stil är så speciell att den emellanåt känns både tråkig och långsam. 
Det gäller att ha tålamod. Något jag själv önskar jag hade mer av...

"The possibility of the impossible, dreams and illusions, are the subject of my novels" säger Saramago:

"In one sense it could even be said that, letter-by-letter, word-by-word, page-by-page, book efter book, I have been successively implanting in the man I was the characters I created. I believe that without them I wouldn't be the person I am today; without them maybe my life wouldn't have succeeded in becoming more than an inexact sketch, a promise that like so many others remained only a promise, the existence of someone who maybe might have been but in the end could not manage to be." ( från Nobelföreläsningen 1998)

Men det var alltså engelsmannen John Donne (1572-1631) som var både präst och poet som skrev orden som blev så klassiska: 
"Ingen människa är en ö" ; "Alla är en del av någonting och varje gång en ny människa föds blir jag starkare för jag är en del av mänskligheten... varje människas död förminskar mig, ty jag är innesluten i mänskligheten; och sänd för den skull aldrig bud och fråga för vem klockan klämtar; den klämtar för dig".

Och en annan Nobelpristagare ( 1954) Ernest Hemingway (1899-1961) fascinerades av denna text och satte slutet som namn på en av sina succéromaner: Klockan klämtar för dig. Den romanen filmades med bl a Ingrid Bergman och Gary Cooper.

Så ser man hur den ene författaren inspirerar den andre och skapar nytt ur något som från början är en över fyrahundra år gammal text, troligen en predikan som John Donne skrev. Han blev berömd för sina litterära predikningar och gravtal.

Litteraturen ger liv.