En mytologisk poet

Det finns böcker... och böcker. Och författare och poeter. 
Några poeter är så speciella att de känns nästan overkliga, 

påhittade, som om de är komna ur en annan värld. 

Och ändå skriver de poesi som känns både självklar och enkel 

men samtidigt så främmande, så annorlunda. 

En sådan poet är portugisen Fernando Pessoa (1888-1935)

Pessoas poesi gör mig nyfiken. Han skapade sig flera identiteter och skrev poesi som 
är både vardagsnära och ibland så fjärran. 
Han skrev under flera namn: Alberto Caeiro, Alvaro de Campos, Ricardo Reis och han 
tillhör än idag de mest lästa och älskade poeterna i Portugal. 


Du mystiker, du ser en innebörd i allting.
För dig har allting en innebörd.
Det finns något förborgat i allt du ser.
Det som du ser ser du alltid så att du kan se någonting annat.

Men tack vare att jag har ögon enbart för att se med
ser jag för min del en frånvaro av innebörd i allting:
Jag ser den och känner mig nöjd, ty att vara något är att inte betyda något.

Att vara något är inte att låta sig tolkas.