Det "omedvetna"

När hjärnan tar emot impulser, exempelvis när man ser på TV, läser om något, någon, träffar människor eller tänker en tanke -vill dessa impulser gärna övergå i det "omedvetna" eller "undermedvetna", där de lagras som ett slags minne utan att man lägger dem på minnet aktivt. Som hemliga spår. Man räknar med att de flesta impulser vi tar emot överförs till det omedvetna och avsätter minnesspår. 
Flera av dessa minnesspår kan vi framkalla aktivt genom koncentration eller med hjälp av associationer. Men andra impulser är så djupt omedvetna att vi inte kan få något klart förhållande med dem. Trots detta kan de lika fullt (omedvetet) påverka våra tankar, våra reaktioner, våra känslor och vårt beteende.
En viktig orsak till att vi är så olika är att vi utsatts för skilda miljöimpulser och därmed lärt oss helt skilda saker. Vårt omedvetna har också "lärt sig" och lagrat olika reaktionsmönster.  Detta bidrar självfallet starkt till att två människor reagerar så olikartat på en och samma situation. Detta kan också vara en förklaring till att det den ene upplever som negativ stress kan vara glädjande och utmanande för den andre.


Ovanstående läste jag när jag studerade psykologi och det gav mig styrka, samtidigt en förklaring att man utvecklas och tänker, tycker olika -även om man är uppväxt i samma miljö. Även syskon påverkas olika av samma saker. Det vet jag av egen erfarenhet. Man är lika-men ändå olika. 

Så människan är en spännande varelse. Men jag vet ju också att det är viktigt att stanna upp och fråga sig själv varför man reagerar eller tycker som man gör. Det kan vara en god hjälp till att förstå lite av sina egna reaktioner och sina impulser. Och ibland kan det vara nyttigt - man liksom lär sig om sig själv och kan kanske även ändra sig om man då inser att man kanske styrts av fåfänga eller subjektiva känslor och då har man en möjlighet att ändra sig utan att känna sig dum.

Ett bra sätt att "varva ned", koppla av och bli av med störande tankar som man fastnat i är att ta en lång promenad. Det fungerar bra, endorfiner skapas av hjärnan och det gör att man mår bättre, tänker klarare och allt känns lättare. Själv tar jag ofta långa promenader i rask takt; att t ex ströva på en skogsstig eller gå en promenadväg utefter Mälaren ger mig ny energi och styrka. Men även en runda i den miljö man bor i skapar energi inombords. Kroppen mår bra, hjärnan kopplar av och då känns även trista saker mindre trista.