Vladimir Majakovskij (Влади́мир Маяко́вский)
1893-1930
Han var en av förgrundsgestalterna inom den nya ryska poesin i revolutionens Ryssland, men som inte ville fastna i de snaror som de ryska makt-havarna hotade med. Majakovskij ville och kunde inte gå i ledband; han ansåg att poesin, skapandet inte skulle vara fast i politiska åsikter. Då stryptes skaparådran. Skapande var en frihetskänsla som absolut inte kunde gå som en hund i band.
Han levde som han lärde och även om han idag ses som en av de gamla stora i Ryssland, så brann han av en inre eld för ett samhälle som skulle och borde vara fritt för alla människor att leva som man ville, -när det gällde det privata livet.
Den svenske författaren Bengt Jangfeldt som även är docent i slaviska språk, har bland annat skrivit en fin bok om Majakovskij:
"Med livet som insats. Berättelsen om Vladimir Majakovakij och hans krets"
Första gången jag läste boken så kunde jag knappt lägga den ifrån mig. En så otroligt fascinerande bok att jag bara ville ha mera. Jag minns att boken fick mycket fina recensioner i olika tidningar.
Och Majakovskij; en sådan poet! Han skrev som han levde -eller tvärtom.
Hos mig, finns ingen gubbsjuk trånad
och på min själ växer inga gråa hår.
Världen har jag med röstkanonader bedånat
här kommer jag -en vacker ung man på tjugotvå år.
Med klimpar av rim och allitterationer
kokar dom ihop en soppa av kärlek och näktergalar
medan gatan vrider sig i konvulsioner
med avskuren tunga och inte kan tala.
Jag står här och vrålar till kommande sekler: Jag brinner!
-Vladimir Majakovskij
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar