Frid. Ordet frid betyder otroligt mycket. Ordet lockar fram minnen från vistelse vid havet. Jag minns när jag vandrade den lilla stigen ner till stranden. Den gav känslor av frid. Och när jag cyklade den gamla vägen upp till Singö, i skymningen när stjärnorna kunde anas på himlen men ändå knappt syntes. Men jag visste att de fanns där.
Frid omfamnade mig när jag stod uppe vid bondens gård och kunde känna hur dofter från alla träd och buskar blandades med havets doft.
Svartklubbens fyr skickade sina ljussignaler utöver vattnet och ljuslyktan på altanen visade vägen, böckerna i bokhyllan som gav sällskap, brasan i den öppna spisen som knastrade så hemtrevligt, och ekorren som flyttat in på vinden och hoppade runt som i en schottisdans.
Allt gav en känsla av frid, trygghet och sällskap trots att jag var ensam.