På min gamla blogg, (som jag tyvärr raderade), hade jag flera bra inlägg som jag fått från andra. Men jag hade varit klok nog att skriva ut en hel del av vad jag skrivit på den bloggen. Och idag hittade jag igen en kråk-dikt jag fick av poeten Bengt Berg, en poet jag har träffat några gånger under årens lopp då han bjudit på poesimöten här i Stockholm. Bengt Berg är en av de värmlänningar man kallar Selmas pojkar.
Jag minns även att Bengt Berg skickade mig några ko-dikter till min gamla blogg, och jag hoppas att alla finns kvar i någon pärm.
Men just nu så bjuder jag på den här dikten:
En kråka går ner för landning
Att ta dagen i hand
och se dis och guld,
vrida nacken ett kvarts varv
mot världen bortom istidsåsen
där caterpillarna dånar
och schaktar bort en barndom
-en kråka går
ner för landning
Bengt Berg
26 sept 2005
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar