Det är mycket vi människor vill göra. Utvecklas inom våra jobb, kanske ha familj, eller leva gott som ensamstående. Vi vill gärna visa att vi kan något och samtidigt vara en bland alla andra människor.
Man kanske kan sammanfatta det till att vi vill ha största möjliga personliga frihet, samtidigt som vi är rädda för att tvingas stå utanför, eller känna oss utanför.
En människa har nog lika stort behov av att höra till som att vara fri. Och de motsatserna tror jag hänger ihop. Det ena stärker det andra. Sedan kan den enskilde ha olika stora behov och under olika perioder av sitt liv.
Detta är något som både filosofer och psykologer har tänkt stora tankar kring, analyserat och skrivit om. Den danske filosofen Søren Kierkegaard ansåg att människan kan känna ångest för det ansvar som alltid följer med verklig frihet.
Den åsikten kan nog ifrågasättas ibland- för hur vet man vad allt bottnar i? Så mycket är antaganden och framförs som sanningar.
Men detta att höra till, vara en del av gemenskapen med andra människor -även om det betyder att vi kanske förlorar en bit frihet, är nog ett basbehov för att vi ska fungera som människor i våra samhällen.
Just nu längtar jag efter att plocka solmogna smultron.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar