fredag, augusti 07, 2020

Min gamla kära vän Liz


Plötsligt ringde telefonen oväntat högt och ljudligt. Tydligen är det något med knapparna på undersidan av telefonen som fått ljudet att höjas. Jaja. Jag får fixa det vid tillfälle.
Jag svarar och och hör en röst som jag känner igen så väl- gotländska -med lite inslag av amerikansk idiom.  Min gamla vän Lizbeth från Lyrungs Lye, Hemse på Gotland- som blev min brevvän när jag gick i i fjärde klass och som sedan blev en god vän för livet. Vi har träffats otroligt många gånger under årens lopp och vi trivs så bra tillsammans. 
Liz blev kvar i USA efter att ha jobbat både som guide i FN-skrapan och som barnsköterska i en familj och då träffade hon sin blivande make. 
Vi är jämnåriga- hon fyller år dagen efter att jag firat min dag.
(Har man facebook så tror jag hon är aktiv på denna sida - hon har i alla fall varit aktiv....) 


Liz bor numera i Moraga, Californien  Där vindruvorna just nu mognar. Hon hade hoppats på att ta en tur hem till Sverige igen - men nu när corona-viruset härjar så är alla planer på resor bordlagda. Så våra liv just nu är ganska lika; vi undviker alla folksamlingar och tvättar händerna  stup i kvarten. 

Jag skulle egentligen kunnat skriva en bok om oss två- om hur våra liv hela tiden har följt varandra -om än på olika platser och så alla våra möten när hon kommit hem på besök från USA. 

Och allt började pga två skrivsugna, nyfikna skolungar hittade varandra via en "Pen-Pal"-sida i en veckotidning; Liz var mycket nyfiken på fjällvärlden och jag var nyfiken på den där ön ute i Östersjön.

Inga kommentarer: