De blommar och ser ut som när de blommade i juni-juli. Men plötsligt blommar de igen.
Sommarens sista rosor?
Kanske- men just nu är det lika varmt som i juli månad. Detta märkliga väder som faktiskt känns lite oroande. Jag hoppas att det enbart är en tillfällighet- men alla rapporter om väderproblem känns onekligen oroande.
Och i gräsmattan blommar åter tusenskönor och liksom kikar både yrvaket och förvånat... även de borde sova i dvala i väntan på nästa sommar.
Jag lyssnar på TV/Radio om hur vädret påverkar vår miljö. Jag läser olika rapporter från forskare som kan en hel del och kan dra slutsatser av sina rön.
Något i väderbalansen är rubbat- och det är vi människor som är orsaken.
Det talade språket hjälpte oss att tänka på helt andra nivåer än tidigare och vi nådde långt. Men utvecklingen gick långsamt, eftersom ackumuleringen av kunskap hela tiden var beroende av direktöverföring mellan individer. Med skrivkonsten löstes vår tankeverksamhet från det beroendet, samtidigt som vi förstärkte vår förmåga att bygga och förmedla stora system av kunskap och idé. När aténarna gjort skrivandet till var mans konst (bokstavligen, kvinnor var uteslutna från det mesta i antikens Grekland), tycks den intellektuella kreativiteten ha exploderat. Skillnaden ligger troligen i att man nu kunde skriva ner vad man tidigare bara tänkt och muntligen utbytt.
Att varje gång man tänkt något (förhoppningsvis) klokt kunna skriva ned detta och några dagar senare bygga på med nya insikter, måste ha mångdubblat den enskildes förmåga att göra intellektuella upptäckter. Kan sedan den enskilde på samma sätt lägga samman sina idéer med andras, måste effekten bli förbluffande.
På nästa nivå kan vi addera tankar och insikter mellan kulturer och generationer. Nu börjar utvecklingen ta en rasande fart jämfört med de inte skrivande kulturerna. I Atén kunde man på 300-talet f.Kr köpa vikta papyrusblad som kostade en drachma per styck. De kallades biblia. Av bladen blev med tiden de berg av ord på papper som vi kallar bibliotek. Det hade blivit dags att uppfinna Boken.
*****
Ovanstående har jag hämtat ur en bok som jag fick av min syster en gång:
"En liten bok om Boken" (2004) av Kerstin Abukhanfusa. Min syster och Kerstin var kollegor på Riksarkivet. En helt underbar liten bok med otroligt mycket kunskap i och mycket intressant att läsa. Den finns nog att låna på biblioteket. Tror boken är nyttig för alla som tycker om att skriva och att läsa!
Jag vaknade med en dikt på tungan
den smakade underbart gott
Orden var mjuka, runda, söta, goda
jag sög på alla - vilken kompott!
Alla dessa dagar, som nu är minnen
och alla som ligger framför oss
Att vårda ömt och njuta av
det är det bästa vi kan göra.
Blommor i Vetlanda
foto: Karin W
